Är det här allt som blir så dör jag.

Den ständiga frågan i huvudet.
Ständiga ångesten.
Obeslutsamheten.
Hur mycket min hjärna än vill så orkar inte kroppen.
Eller är det själen?

Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden
till den 21 januari 2006
Jag skulle gjort allt jag ångrat att jag inte gjorde
Jag skulle kämpat för att få dig tillbaka
Istället satt jag där
grät förtvivlat
helt förlamad i kroppen
och såg på
när gud tog tillbaka min ängel.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0